Det faktum att de sociala medierna har revolutionerat internet de senaste åren är ingen hemlighet, och när man tänker på sociala medier som Facebook, YouTube och MSN så förs tankarna automatiskt till ungdomar. Enligt Medierådets rapport från 2010 så använder 98% av ungdomar mellan 12 och 16 internet dagligen,  och så många som dryga 90% av alla unga svenska tjejer är Facebook-användare enligt en undersökning gjord av webbutvecklaren Simon Sundén.  Frågan man nu ställer sig, är om de sociala mediernas framgång enbart är av godo?
     Columbia University i USA hävdar att ungdomars maniska användande av sociala medier främjar konsumering av både alkohol och narkotika. Orsaken är helt enkelt att dessa mediers aktiva användare dagligen möts av bilder på andra ungdomar som är berusade eller drogpåverkade. Censuren är minimal, och varje medlem kan publicera nästan vilka bilder som helst på sig själv och sina vänner. En bild säger mer än tusen ord som man säger, och detta ordspråk får en grotesk bekräftelse i detta fall menar forskare. Under tonåren är det mycket som händer. Man ska hitta sin plats på många plan i livet, och sociala medier sätter oundvikligen en ännu större press på detta. Genom att själv lägga upp liknande bilder som sina vänner, posta liknande statusar och använda ett visst språk, så strävar ungdomar efter ständig bekräftelse. Man vill visa att man platsar, att man hör till och ens Facebook-profil återspeglar plötsligt hela ens identitet och sociala liv. Det har förvandlats till ett sätt att uttrycka sig och visa, eller kanske borde jag säga bevisa, vem man är.
      Varje helg blir hela Facebook’s förstasida bombad med bilder på berusade ungdomar, och under medföljer nästan alltid någon peppande text, vilken beskriver hur otroligt roligt allting är och hur fantastisk kvällen, eller natten om man ska vara noggrann, ska bli. Man måste bevisa att man har roligt för omvärlden och därmed att man duger. Mitt i all denna mentala hets kring att passa in, hitta en grupp att tillhöra och växa upp, så ändras även kroppen och psyket på många andra sätt. Det är vanligt att känslorna hamnar i obalans, och man ändrar synsätt på både sig själv och andra. Man har lättare att försätta sig själv i svåra situationer, eftersom man i och med denna obalans tappar en del av det rationella tankesättet, och därmed testar saker som alkohol, tobak och droger. Facebook och övriga sociala medier så som Twitter, YouTube och bloggar gör det inte heller lättare att stå emot frestelser som dessa. De bygger undermedvetet upp ett grupptryck som är svårt att stå emot. Alla andra gör det ju, då kan det ju inte vara något fel?
     Vännernas värderingar och normer blir ju allt viktigare i det sökande efter en egen identitet som sker i denna ålder. Man måste pröva sig fram, uppleva nya saker. Överläkaren Paula Liljeberg menar att man lägger grunden för en erfarenhetsbank som sedan spelar stor roll i vidareutvecklingen av vem man är, samt synen på sig själv och andra. Detta är egentligen ingenting man kan hindra. Det är någonting fullt naturligt och kräver att få ta sin tid, och alla går igenom denna process. Sedan kan man argumentera och tycka att sociala medier förvärrar processen genom att öka pressen ytterligare ett snäpp, men det kanske man måste överlämna åt föräldrarna? De kommer, så gott som aldrig, kunna hindra sina barn från att dras med i detta, för det finns överallt; i hemmet, i telefonen, i skolan och överallt runtomkring. Det är tillgängligt för alla. Deras barn kommer även att testa nya saker som de själva har förbjudit, så det är lika bra att vara förberedd på den dagen och sedan arbeta därifrån. I grund och botten så är det inte de sociala medierna som leder till ungas inblandning i narkotikabrott och alkoholism. Det är förhållandena i hemmet, bakgrunden därifrån och föräldrarnas inställning. Faktiskt.